Sökresultat

… du doktorerar inom infektionsmedicin och har publicerat en studie som handlar om hur generna ändras hos en bakterie när den infekterar lungorna. Berätta!Vi har studerat hur bakterier, i detta fall Haemophilus influenzae, använder sina gener när de infekterar den mänskliga lungan, alltså hur genuttrycket förändras under pågående infektion. Haemophilus influenzae kan orsaka lunginflammation och äv

https://www.medicin.lu.se/artikel/halla-dar-linnea-polland-doktorand-i-infektionsmedicin - 2025-12-28

Blodpropp i ben eller lunga är en av våra vanligaste kärlsjukdomar och beror till 50 procent på ärftliga orsaker. Nu har en forskargrupp vid Lunds universitet utgått från registerstudier och undersökt familjer med sjukdomen hereditärt angioödem, HAE. De fann en ny ärftlig mekanism som ökar risken för blodproppar i ben och lungor hos individer med HAE. Studien, som publiceras i tidskriften Blood, v

https://www.medicin.lu.se/artikel/upptackt-ny-arftlig-riskfaktor-blodpropp - 2025-12-28

Som forskare får man ibland ligga i lite extra för att nå ut med sin kunskap. Framöver lär det bli mer hårdträning på cykeln för forskaren Oskar Jonsson. Nu är det nämligen klart att han ska genomföra en 100 mil lång föredragsturné om åldrande och hälsa på tandemcykel i södra Sveriges landsbygd våren 2025. Planen är att i snitt cykla fyra mil om dagen, tillsammans med forskare, doktorander och and

https://www.medicin.lu.se/artikel/laddar-100-mil-lang-forskningsturne-pa-tandemcykel - 2025-12-28

Det pågår ett ständigt krig mellan bakterier och deras virus, bakteriofager, där båda försöker överlista varandra. I en internationell studie som letts från Lunds universitet, har forskarna nu lyckats förstå grunderna i hur en av bakteriernas försvarsystem mot fagattackerna fungerar. Det är en viktig pusselbit för att få fram effektiva fagterapier som alternativ till antibiotika. Bakteriofager – o

https://www.medicin.lu.se/artikel/kriget-mellan-bakterier-och-deras-virus - 2025-12-28

För patienter med spridd hudcancer, malignt melanom, har immunterapi med så kallade checkpointhämmare blivit en allt vanligare behandling. Behandlingen har god effekt på lång sikt för cirka hälften av patienterna. En studie från Lunds universitet visar att molekylära mekanismer i tumörvävnad kan förklara varför andra får återfall. Checkpointhämmare är en typ av immunterapi som aktiverar kroppens e

https://www.medicin.lu.se/artikel/malignt-melanom-aterfall-efter-immunterapi - 2025-12-28

I projektet Barnmorska hela vägen följer studenterna samma kvinna från inskrivningssamtalet till förlossning och eftervård. Kontinuiteten blir en trygghet för den blivande föräldern och ger större förståelse hos barnmorskestudenterna för allt som föräldrar går igenom under en graviditet. Daniela Wolfe känner varsamt på den gravida magen och på barnet som ligger där inne. Det växer som det ska och

https://www.medicin.lu.se/artikel/det-har-ar-var-bebis - 2025-12-28

Ett interaktivt digitalt system för att kontrollera blodtrycket gör att fler får ett kontrollerat blodtryck. Det visar distriktsläkaren Ulrika Andersson i sin avhandling vid Lunds universitet. Drygt 900 patienter vid 31 vårdcentraler i södra Sverige har deltagit i studien. Samtliga var redan patienter och behandlades för högt blodtryck. Högt blodtryck är en folksjukdom som ungefär varannan person

https://www.medicin.lu.se/artikel/digitalt-verktyg-hjalpte-patienter-till-battre-blodtryck - 2025-12-28

Inom hälso- och sjukvården används kostindex för att bedöma om en person har ohälsosamma matvanor. Kostindex hjälper forskare att bedöma hur graden av följsamhet, det vill säga i vilken utsträckning vi följer en viss diet, påverkar hälsan. Tillförlitliga kostindex är även viktiga för att myndigheter ska kunna utveckla hållbara näringsrekommendationer. Ett internationellt forskarlag har studerat sj

https://www.medicin.lu.se/artikel/forskning-som-banar-vag-hallbara-kostrekommendationer - 2025-12-28

Lunds universitet får en privat donation på drygt 12 miljoner kronor för att utveckla behandlingen av sepsis. Bidraget ska gå till ett forskningsprojekt som ligger i framkant såväl nationellt som internationellt och resultaten ska kunna användas direkt inom sjukvården. Sepsis är en infektion som påverkar hela kroppen och gör att viktiga organ som hjärtat, lungorna, hjärnan och njurarna slutar fung

https://www.medicin.lu.se/artikel/mangmiljondonation-ska-satta-lunds-universitets-sepsisforskning-pa-varldskartan - 2025-12-28

I en ny registerstudie från Lunds universitet har forskarna studerat 4 207 barn till 2 380 fäder behandlade för testikelcancer. Resultaten i studien, som publiceras i PLOS Medicine, visar att själva cancerbehandlingen inte medför en ökad risk att få barn med missbildningar. Det är välkänt att behandling med medicinsk strålning och cytostatika (cellgifter) kan påverka fertiliteten hos män. Studier

https://www.medicin.lu.se/artikel/lag-risk-missbildningar-hos-barn-till-fader-behandlade-testikelcancer - 2025-12-28

Intresset för att screena för typ 1-diabetes växer i takt med att metoderna blir bättre och nya bromsläkemedel blir tillgängliga för fler patienter. Nu visar ny forskning vid Lunds universitet hur screening för autoimmuna sjukdomar kan göras i stor skala Ett nytt läkemedel som kan bromsa utvecklingen av typ 1-diabetes har godkänts för användning i USA. Om läkemedlet Teplizumab blir tillgängligt äv

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-metod-gor-det-mojligt-att-screena-autoimmuna-sjukdomar-i-stor-skala - 2025-12-28

Neuroblastom är en tumörsjukdom som främst drabbar små barn. Överlevnaden är den lägsta av alla barncancerformer. Nu har en forskargrupp vid Lunds universitet upptäckt att en specifik gen är kopplad till sämre prognos. Studien publiceras i tidskriften Science Advances. Varje år insjuknar runt tjugo barn i Sverige i tumörsjukdomen neuroblastom. Tumörerna växer i det sympatiska nervsystemet som börj

https://www.medicin.lu.se/artikel/genen-som-styr-prognosen-vid-neuroblastom - 2025-12-28

Poliser som ställs inför en akut livsfarlig situation, exempelvis vid ett ingripande mot knivattack, utsätts för ett sådant kraftigt stresspådrag att flera viktiga neurologiska funktioner som perception och minne, kognition och beslutsfattande påverkas. Men även viktiga motoriska funktioner och färdigheter som behövs för att använda utrustning och vapen försämras. Vid extrema stressnivåer kan effe

https://www.medicin.lu.se/artikel/avhandling-om-polisers-reaktioner-vid-extrema-akutsituationer - 2025-12-28

Antikroppar är kroppens superhjältar som känner igen och röjer undan sjukdomsframkallande ämnen. Genom att kombinera delar från antikroppar har forskare vid Lunds universitet designat en hybridantikropp som bättre stimulerar immunförsvaret mot både SARS-CoV-2-virus och streptokockbakterier. –  Hybridantikroppen är betydligt bättre än kroppens egna antikroppar på att bekämpa såväl streptokocker som

https://www.medicin.lu.se/artikel/receptet-pa-en-fantastisk-antikropp - 2025-12-28

Det är vanligt att utveckla komplikationer i hjärta och kärl vid diabetes och en orsak till det är att kroppens förmåga att reparera och bilda kärl är nedsatt. Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en ny substans som visat sig stimulera kärlcellers reparationsförmåga och tillväxt. Vid diabetes får kroppen försämrad förmåga att reparera de kärlskador som sjukdomen orsakar, vilket kan leda ti

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-substans-kan-minska-risken-komplikationer-vid-diabetes - 2025-12-28

Blodkärl som annars skulle slängas har i stället använts till forskning av hur celler i kärlväggen lagrar in fett. Ett nära samarbete mellan kärlfysiologer och thoraxkirurger i Lund gör att forskarna på ett mer naturtroget sätt kan se hur fettupptaget i cellerna kan minskas med farmakologisk behandling. Åderförfettning – ateroskleros – är det enskilda medicinska tillstånd som ligger bakom flest dö

https://www.medicin.lu.se/artikel/intakta-blodkarl-anvandas-att-studera-hur-fett-lagras-i-karlvaggen - 2025-12-28

Filipe Pereira och hans forskarteam har utvecklat ett recept på hur cancerceller kan omprogrammeras till immunsystemets vaktposter, dendritceller. Dessa behövs för att kickstarta och förbättra kroppens förmåga att bekämpa cancer. Metoden är en lovande strategi för cancerbehandling och projektet som nu tilldelas anslag har som mål att konstruera själva ”fordonet” som ska leverera instruktionen som

https://www.medicin.lu.se/artikel/erc-proof-concept-grant-till-filipe-pereira - 2025-12-28

En viktig målsättning med precisionsmedicin är att minska risken för fel och att göra rekommendationer inom hälso- och sjukvården mer träffsäkra, men för att nå hela vägen krävs bättre evidens. Ett internationellt konsortium lett av Paul Franks vid Lunds universitet presenterar nya riktlinjer som kan bidra till att öka den kliniska relevansen av forskning inom precisionsmedicin. Författarna till e

https://www.medicin.lu.se/artikel/sa-ska-forskningen-inom-precisionsmedicin-bli-mer-traffsaker - 2025-12-28

Ett blodprov som tidigare visat sig ge lika bra resultat som ryggvätskeprov för att identifiera Alzheimers sjukdom har nu testats i den vanliga sjukvården. – Träffsäkerheten var omkring 90 procent även inom primärvården. Det här kan få stor betydelse för alla de som söker till vården med minnespåverkan och misstänkt alzheimer, säger forskarna bakom studien. Var femte kvinna och var tionde man utve

https://www.medicin.lu.se/artikel/blodprov-testat-i-varden-identifierar-alzheimer-med-hog-traffsakerhet - 2025-12-28

Genom att injicera en lösning av nanopartiklar runt hjärtat självmonteras en tillfällig hjärtstimulator, som med hjälp av extern spänningskälla kan korrigera hjärtarytmi vid akutlägen. Efter behandling försvinner elektroden spontant från kroppen. Studien är gjord på djur. Arytmi innebär att det uppstår störningar i hjärtats elektriska signaler och att det slår för snabbt, för långsamt eller oregel

https://www.medicin.lu.se/artikel/injicerbar-hjartstimulator-akutlagen - 2025-12-28